Förenklade bygglovsregler ska minska administrationen inom kommunen, men de kan samtidigt skapa nya utmaningar för VA-verksamheten. Hur får VA-huvudmannen kännedom om förändringar som kan påverka avgiftsskyldigheten när färre åtgärder behöver anmälas? Vi går igenom hur de nya byggreglerna påverkar VA-huvudmannens möjligheter att upptäcka nya bostadsenheter, bedöma anmälningsplikt och hantera frågor om avgiftsskyldighet.
Utgångspunkten för ändringen är enkel: det som inte kräver bygglov ska som huvudregel inte heller kräva anmälan.
Regeringen har bedömt att anmälningsplikten länge varit svår att förstå för många fastighetsägare. Förhoppningen är att ett enklare regelverk ska leda till bättre efterlevnad och tydligare processer.
Kravet på anmälan finns kvar för vissa åtgärder, men omfattar nu främst byggtekniska frågor.
Även om prövningen av ny komplementbebyggelse har begränsats, är det fortfarande flera åtgärder som kräver anmälan. Enligt 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen ska anmälan bland annat ske för åtgärder som innebär:
För VA-huvudmän innebär det att det fortfarande finns situationer där kommunen får information om nya eller förändrade VA-anläggningar, även när själva byggnaden inte kräver lov eller anmälan.
Betydligt svårare är frågan om när en ändring av en befintlig VA-anläggning ska anses vara väsentlig. Boverket har tagit fram allmänna råd om vad som avses med väsentlig ändring av övriga installationer som omfattas av anmälningsplikt, men inte när det gäller ändringar av en VA-anläggning.
Någon tydlig definition finns inte heller i dagens regler eller dess förarbeten. Begreppet har använts under lång tid i bygglagstiftningen, men gränsdragningen måste ofta göras från fall till fall.
I förarbetena till Byggnadsstadgan angavs att väsentlig ändring skulle avse åtgärder som påverkar installationens säkerhet. Bedömningen skulle utgå från risken för olycksfall, förgiftning, sanitär olägenhet samt påverkan på den allmänna VA-anläggningens funktion (prop 1970:64 s. 19).
Före detta VA-nämndens chef, Jörgen Qviström, har i förarbetena till nuvarande VA-lagstiftning ansett att mindre åtgärder där rörledningssystem inte påverkas, t.ex. byte av packningar, armaturer, ventiler eller liknande bör falla utanför begreppet. Likaså mindre förändringar eller byte av synliga rörledningar. Han konstaterade dock att det är svår gränsdragning, som också lär förändras över tid (SOU 2004:64, s. 248 ff).
Mark- och miljööverdomstolen har prövat frågan om väsentlig ändring i MÖD 2020:19. Ett stambyte hade skett i ett flerbostadshus varvid flera rörledningar fått nya placeringar. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att åtgärden inneburit en väsentlig ändring och att den borde föregåtts av anmälan.
Uppdatering av befintliga ledningar på befintlig plats, eller när nytt badrum uppförts och anslutits till befintliga ledningar har däremot inte ansetts utgöra en väsentlig ändring (Se bl.a. Mark- och miljödomstolens mål nr P 2172-17). Det kan jämföras med Boverkets allmänna råd avseende eldstad, ventilation m.m. där utbyte till nya likvärdiga delar inte anses anmälningspliktigt (BFS 2026:1).
Om vi summerar ovan bakgrund och information skulle vi kunna tänka oss följande, men osäkerheten är stor:
| Väsentlig ändring | Inte väsentlig ändring |
| Stambyte i flerbostadshus (ny ledningsdragning i flera fall) | Byte av packningar, armaturer, ventiler mm som inte påverkar rörledningssystemet |
| Ny ledningsdragning till ny plats i hus eller till komplementbyggnad. | Byte av rörledningar när de inte flyttas |
| Nytt badrum som ansluts till befintliga ledningar. | |
| Nytt kök eller tvättstuga som ansluts till befintliga ledningar. |
När ett komplementbostadshus eller komplementbyggnad uppförs är fastighetsägaren skyldig att anmäla installation av anläggning för VA i byggnaden.
Igår kom ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen som bekräftar mark- och miljödomstolarnas tidigare bedömningar att anmälningsplikten uppstår redan i ett tidigt skede. Det räcker att en åtgärd påbörjas som utgör en del av och förutsättning för installationen i byggnaden. I målet hade handfat, dusch och rördragning till dessa installerats i byggnaden, men inte anslutits till vatten och avlopp. Däremot omfattas sedan 1 december 2025 inte installationer i tomt av anmälningsplikten. För fastighetsägaren innebär det att skyldigheten att anmäla aktualiseras innan installation av till vatten och avlopp hörande komponenter installeras i byggnaden. VA Strategis uppfattning mot bakgrund av detta är att anmälan bör göras redan innan byggnationen kommit igång.
Frågan är hur detta fungerar i praktiken idag?
Frågorna blir särskilt intressanta när en ny bostad inreds i ett befintligt enbostadshus.
I vissa fall krävs tydliga förändringar av VA-installationen, exempelvis nya ledningar till kök eller badrum. Då talar mycket för att anmälningsplikt uppstår.
Men det finns också situationer där en ny bostadsenhet bildas utan några större ändringar av VA-systemet. Ett exempel kan vara när t.ex. en källarvåning byggs om där befintliga ledningar finns för både badrum och kök. Som vi tolkat praxis innebär denna situation inte att någon anmälningsskyldighet enligt PBL uppkommer ifråga om VA-installationen. Däremot uppstår en ny bostadsenhet enligt VA-taxan.
För dessa situationer kan det vara en idé för VA-huvudmannen att ha en dialog med bygglovsenheten även ifråga om de övriga anmälaningsgrunderna. En del av dessa ombyggnationer kanske kan fångas upp genom att ändringar sker i t.ex. bärande konstruktioner, ventilation eller rökkanaler.
Nästa utmaning för VA-huvudmannen är att avgöra när avgiftsskyldighet uppkommer och avgifter kan tas ut.
I ett tidigare nyhetsbrev har VA Strategi, utifrån mark- och miljödomstolarnas praxis och Svenskt Vattens taxeförslag, kommit fram till att anläggningsavgift får tas ut när nämnden fattat beslut om beviljat bygglov. Anmälningsärenden fungerar däremot annorlunda. I vissa fall hålls tekniskt samråd, i andra fall lämnas ett startbesked direkt.
Eftersom avgiftsskyldigheten i Svenskt Vattens normalförslag är kopplad till beviljat bygglov uppstår osäkerhet när bygglov eller anmälan inte längre krävs. VA Strategi ser därför ett behov av att förtydliga branschstandarden för VA-taxor.
Vår samlade bedömning är att de nya reglerna fortfarande gör det möjligt att fånga upp många nya bostadsenheter genom anmälningar som rör VA-installationer. Det gäller bland annat komplementbostadshus och andra komplementbyggnader. Vi ser också att nya ledningsdragningar normalt bör betraktas som en väsentlig ändring, vilket innebär att anmälningsplikt kan uppstå även när en ny bostad skapas genom en tillbyggnad.
Samtidigt finns det skäl att vara uppmärksam på efterlevnaden av reglerna. När kraven på bygglov och anmälan tas bort för flera åtgärder är det naturligt att många fastighetsägare utgår från att någon anmälan inte heller behövs i andra sammanhang.
Dessutom är det inte alltid självklart när en anmälan måste göras. Här skulle ytterligare vägledning från Boverket, särskilt kring väsentliga ändringar i VA-installationer, vara värdefull.
Den största utmaningen är dock att upptäcka nya bostadsenheter som inreds i befintliga enbostadshus utan att några förändringar görs i VA-installationen. För denna situation rekommenderar vi en nära dialog mellan VA-huvudmannen och bygglovsenheten även utanför VA-området.
Sist men inte minst kvarstår frågan om när avgiftsskyldigheten faktiskt uppstår för en ny bostadsenhet. Ett möjligt synsätt är att utgå från tidpunkten för startbesked, eftersom åtgärden inte får påbörjas innan dess. Hur frågan slutligen ska bedömas är dock något som vi hoppas få mer vägledning kring från domstolarna eller Svenskt Vatten.
Vi följer utvecklingen och återkommer när ny praxis eller vägledning ger ytterligare svar på hur reglerna ska tillämpas i praktiken.
Vill du få tillgång till fler artiklar?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
