Har du varit med om att en fastighetsägare hävdar att anläggningsavgiften redan har betalats, trots att ingen dokumentation om detta finns inom VA-organisationen? Det är en i situation som inte sällan dyker upp i vår rådgivning och på våra kurser. Ibland har fastighetsägaren ett köpeavtal från när fastigheten köptes där det framgår att anläggningsavgifter för VA redan är betalda. I andra fall har fastighetsägaren på andra grunder anledning att tro att avgiften redan är betald. Vem är det som har bevisbördan för att betalning faktiskt har skett? Det är frågan som mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har prövat i en ny dom.
I målet prövades en fastighetsägares skyldighet att betala anläggningsavgifter. Den aktuella fastigheten hade tidigare varit bebyggd, men när den nya fastighetsägaren förvärvade fastigheten var den obebyggd. I samband med uppförandet av en ny byggnad upptäcktes att ledningar på fastigheten var anslutna till den allmänna VA-anläggningen. VA-installationen bedömdes vara av äldre modell och hade gissningsvis anlagts runt 1960-talet. Enligt kommunen var fastigheten dock inte juridiskt ansluten till den allmänna anläggningen.
Fastighetsägaren begärde 2018 att fastigheten skulle anslutas till den allmänna VA-anläggningen. Ett år senare upprättade kommunen en förbindelsepunkt och meddelade fastighetsägaren om dess läge. Därefter fakturerades anläggningsavgift.
Fastighetsägaren motsatte sig betalningsskyldighet och menade att avgiften redan var betalad sedan tidigare. Detta framgick av en anteckning på köpeavtalet från när fastigheten förvärvades.
I målet hördes även kommunens VA-chef, som berättade att den allmänna VA-anläggningen bildades 1962, men att det på den tiden ofta byggdes ut ledningar utan att alla fastigheter i området faktiskt anslöts. VA-chefen hade undersökt om anläggnings- eller brukningsavgifter betalats för fastigheten, men inte hittat något belägg för detta.
Mark- och miljödomstolen ansåg att fastighetsägaren inte var betalningsskyldig, men domen överklagades till MÖD som gjorde en annan bedömning.
MÖD konstaterade först att avgiftsskyldighet inträder när förbindelsepunkt har upprättats och fastighetsägaren har informerats om förbindelsepunktens läge, enligt 12 och 25 §§ LAV. Förbindelsepunkt hade upprättats 2018, men enligt fastighetsägaren skulle anläggningsavgiften varit betald sedan tidigare, något kommunen inte höll med om. Med hänvisning till tidigare rättspraxis påpekade MÖD att bevisbördan för att anläggningsavgiften har betalats ligger på fastighetsägaren, som behöver kunna göra det övervägande sannolikt att avgiften har betalats.
I det aktuella fallet hade fastighetsägaren åberopat köpebrevet, med anteckningen om att anläggningsavgift är betald och vittnesförhör med VA-chefen och den som upptäckte de befintliga ledningarna på fastigheten. Kommunen anförde å sin sida att ingen dokumentation om att en betalning skulle ha skett hade hittats i kommunens arkiv. Baserat på det ansåg domstolen att fastighetsägaren inte hade visat att det var övervägande sannolikt att avgiften redan var betald. Fastighetsägaren var alltså betalningsskyldig.
I den här domen är MÖD återigen mycket tydlig med vad som krävs för att avgiftsskyldighet ska inträda: en förbindelsepunkt ska ha upprättats och fastighetsägaren ska ha informerats om dess läge. Att fastigheten faktiskt är ansluten till den allmänna VA-anläggningen sedan tidigare är inte avgörande för avgiftsskyldigheten ska ha inträtt.
Den nya domen går i linje tidigare avgöranden. I en dom från 2022 prövades en liknande situation. I det fallet hade en anläggning byggts ut år 2000, men fastighetsägarna hade inte faktiskt anslutit sig till anläggningen. 2018 upprättade det kommunala VA-bolaget en förbindelsepunkt och meddelade fastighetsägaren om dess läge. Fastighetsägaren menade att avgiftsskyldighet inträtt redan när anläggningen byggdes ut, och att VA-bolaget därför inte kunde ta ut anläggningsavgift. MÖD ansåg även då att avgiftsskyldighet inte hade uppkommit förrän 2018 och att den därför inte hade preskriberats. Även i detta fall, som rörde en annan kommun än det ovan beskrivna, hade kommunen haft ett arbetssätt som innebar att anslutning till den allmänna VA-anläggningen historiskt varit i någon mån frivillig.
Det är intressant att båda dessa rättsfall har gemensamt att kommunen haft ett arbetssätt som innebär att inte alla fastigheter ansluts när VA-anläggningen byggs ut och att det i stället har varit i någon mån frivilligt att ansluta sig och betala anläggningsavgiften. Vi på VA Strategi vet att detta historiskt varit vanligt runt om i landet och vi ser nu att det uppenbarligen leder till svåra situationer på längre sikt. Vi vill uppmuntra dig som läsare av denna artikel till att undersöka hur det har varit, och framför allt hur det är, i din kommun/din VA-organisation. Tänk på att reglerna i LAV är tydliga kring vad som förväntas av VA-huvudmannen vid utbyggnad och anslutning liksom kring avgiftsskyldigheten.
Har du varit med om att en fastighetsägare hävdar att anläggningsavgiften redan har betalats, trots att ingen dokumentation om detta finns inom VA-organisationen? Det är en i situation som inte sällan dyker upp i vår rådgivning och på våra kurser. Ibland har fastighetsägaren ett köpeavtal från när fastigheten köptes där det framgår att anläggningsavgifter för VA redan är betalda. I andra fall har fastighetsägaren på andra grunder anledning att tro att avgiften redan är betald. Vem är det som har bevisbördan för att betalning faktiskt har skett? Det är frågan som mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har prövat i en ny dom.
I målet prövades en fastighetsägares skyldighet att betala anläggningsavgifter. Den aktuella fastigheten hade tidigare varit bebyggd, men när den nya fastighetsägaren förvärvade fastigheten var den obebyggd. I samband med uppförandet av en ny byggnad upptäcktes att ledningar på fastigheten var anslutna till den allmänna VA-anläggningen. VA-installationen bedömdes vara av äldre modell och hade gissningsvis anlagts runt 1960-talet. Enligt kommunen var fastigheten dock inte juridiskt ansluten till den allmänna anläggningen.
Fastighetsägaren begärde 2018 att fastigheten skulle anslutas till den allmänna VA-anläggningen. Ett år senare upprättade kommunen en förbindelsepunkt och meddelade fastighetsägaren om dess läge. Därefter fakturerades anläggningsavgift.
Fastighetsägaren motsatte sig betalningsskyldighet och menade att avgiften redan var betalad sedan tidigare. Detta framgick av en anteckning på köpeavtalet från när fastigheten förvärvades.
I målet hördes även kommunens VA-chef, som berättade att den allmänna VA-anläggningen bildades 1962, men att det på den tiden ofta byggdes ut ledningar utan att alla fastigheter i området faktiskt anslöts. VA-chefen hade undersökt om anläggnings- eller brukningsavgifter betalats för fastigheten, men inte hittat något belägg för detta.
Mark- och miljödomstolen ansåg att fastighetsägaren inte var betalningsskyldig, men domen överklagades till MÖD som gjorde en annan bedömning.
MÖD konstaterade först att avgiftsskyldighet inträder när förbindelsepunkt har upprättats och fastighetsägaren har informerats om förbindelsepunktens läge, enligt 12 och 25 §§ LAV. Förbindelsepunkt hade upprättats 2018, men enligt fastighetsägaren skulle anläggningsavgiften varit betald sedan tidigare, något kommunen inte höll med om. Med hänvisning till tidigare rättspraxis påpekade MÖD att bevisbördan för att anläggningsavgiften har betalats ligger på fastighetsägaren, som behöver kunna göra det övervägande sannolikt att avgiften har betalats.
I det aktuella fallet hade fastighetsägaren åberopat köpebrevet, med anteckningen om att anläggningsavgift är betald och vittnesförhör med VA-chefen och den som upptäckte de befintliga ledningarna på fastigheten. Kommunen anförde å sin sida att ingen dokumentation om att en betalning skulle ha skett hade hittats i kommunens arkiv. Baserat på det ansåg domstolen att fastighetsägaren inte hade visat att det var övervägande sannolikt att avgiften redan var betald. Fastighetsägaren var alltså betalningsskyldig.
I den här domen är MÖD återigen mycket tydlig med vad som krävs för att avgiftsskyldighet ska inträda: en förbindelsepunkt ska ha upprättats och fastighetsägaren ska ha informerats om dess läge. Att fastigheten faktiskt är ansluten till den allmänna VA-anläggningen sedan tidigare är inte avgörande för avgiftsskyldigheten ska ha inträtt.
Den nya domen går i linje tidigare avgöranden. I en dom från 2022 prövades en liknande situation. I det fallet hade en anläggning byggts ut år 2000, men fastighetsägarna hade inte faktiskt anslutit sig till anläggningen. 2018 upprättade det kommunala VA-bolaget en förbindelsepunkt och meddelade fastighetsägaren om dess läge. Fastighetsägaren menade att avgiftsskyldighet inträtt redan när anläggningen byggdes ut, och att VA-bolaget därför inte kunde ta ut anläggningsavgift. MÖD ansåg även då att avgiftsskyldighet inte hade uppkommit förrän 2018 och att den därför inte hade preskriberats. Även i detta fall, som rörde en annan kommun än det ovan beskrivna, hade kommunen haft ett arbetssätt som innebar att anslutning till den allmänna VA-anläggningen historiskt varit i någon mån frivillig.
Det är intressant att båda dessa rättsfall har gemensamt att kommunen haft ett arbetssätt som innebär att inte alla fastigheter ansluts när VA-anläggningen byggs ut och att det i stället har varit i någon mån frivilligt att ansluta sig och betala anläggningsavgiften. Vi på VA Strategi vet att detta historiskt varit vanligt runt om i landet och vi ser nu att det uppenbarligen leder till svåra situationer på längre sikt. Vi vill uppmuntra dig som läsare av denna artikel till att undersöka hur det har varit, och framför allt hur det är, i din kommun/din VA-organisation. Tänk på att reglerna i LAV är tydliga kring vad som förväntas av VA-huvudmannen vid utbyggnad och anslutning liksom kring avgiftsskyldigheten.