I november har vi återigen förmånen att föreläsa på Svenskt Vattens konferens VA-juridiskt Forum och som förberedelse har vi gjort en genomgång av hela landets VA-taxor. I vår genomgång fokuserar vi inte på avgiftsnivåer utan framför allt på taxornas utformning. Vi har hittills noterat att det fortsatt finns stor variation i VA-Sverige. Vissa kommuner har infört P120, andra har kvar P96 och det finns också en hel del andra konstruktioner, bland annat taxor baserade på vattenmätarstorlek. Hur förhåller sig denna variation till kravet på skälig och rättvis avgiftsfördelning i vattentjänstlagen? Finns det en korrekt taxekonstruktion som kan användas i alla typer av kommuner eller finns det skäl för variation?