Fastigheterna i ett VA-kollektiv kan se väldigt olika ut men ofta är småhusfastigheter den vanligaste kategorin. Vattentjänstlagen ställer krav på en fördelning av VA-verksamhetens kostnader som är skälig och rättvis. I rättstillämpningen har detta kommit att innebära att kostnaderna i huvudsak ska fördelas utifrån den nytta en fastighet har av tillgången till vattentjänsterna. En välbalanserad taxa klarar att upprätthålla denna princip inte bara för småhusfastigheterna utan även i förhållande till fastigheter med flerbostadshus och verksamhetslokaler med mera.