Den senaste tidens oroligheter i omvärlden har inte lämnat någon oberörd. Det osäkra läget har bland annat orsakat kraftiga prishöjningar, vilket våra VA-organisationer i Sverige fått erfara. Hur länge denna utveckling kommer att fortsätta är svårt att bedöma och dessa osäkerheter ställer krav på Sveriges VA-huvudmän att arbeta aktivt och mer långsiktigt med sin ekonomiska planering.
I denna artikel beskriver vi en fiktiv kommuns arbete med att ta fram en ekonomisk prognos för VA den kommande 10-årsperioden (2023–2032).
För att kunna ta fram en långsiktig ekonomisk prognos behöver kommunen ta fram ett visst underlag – ett underlag som till stor del består av olika uppskattningar för framtiden. Även om framtiden är förknippad med stora osäkerheter gör kommunen sin bästa möjliga bedömning utifrån den information som finns tillgänglig idag. Några av de viktigaste bedömningarna som görs beskrivs i faktarutan nedan, tillsammans med ett antal andra viktiga förutsättningar.
Utöver kommunens unika förutsättningar vet vi också att VA-verksamhetens ekonomi ska vara i balans över tid – tillfälliga över-/underskott behöver justeras inom tre år. Detta behöver den långsiktiga ekonomiska prognosen ta hänsyn till.
Grundscenariot utgår från de förutsättningar som beskrivs i faktarutan ovan. Dessa förutsättningar resulterar i följande nödvändig taxeutveckling för att kommunen ska göra ett nollresultat över tid:
Som framgår av grafen krävs relativt stora höjningar de inledande två åren för att kommunen ska få täckning för de nödvändiga kostnaderna. Under följande fem år (2025–2029) stabiliseras kostnaderna, vilket innebär att inte lika kraftiga höjningar ser ut att behövas. Mot slutet av 10-årsperioden stiger behovet av taxehöjningar igen, om än inte till samma nivå som de första två åren.
Som ett alternativt scenario vill kommunen se vad som händer om investeringen i det nya vattenverket, som är planerad att genomföras under 2023, senareläggs med ett par år. I beräkningsunderlaget flyttas därför investeringen fram till 2025. Denna förändring innebär att investeringen i vattenverket inte längre belastar VA-verksamheten med några avskrivningskostnader under perioden 2023–2024, utan först från och med 2025. Efter denna ändring blir den nödvändiga taxeutvecklingen följande:
Jämfört med grundscenariot innebär de lägre avskrivningskostnaderna 2023–2024 att inte lika kraftiga taxehöjningar krävs dessa år. När investeringen väl genomförs 2025 blir behovet av taxehöjning detta år dock större än i grundscenariot, för att under resterande år ligga på ungefär samma nivå i båda scenarion. Tydligt är ändå att denna enskilda ändring i underlaget får en klar påverkan på resultatet. I detta fall möjliggörs en jämnare taxeutveckling sett över hela perioden.
Kommunen går tillbaka till ursprungsläget och vill avslutningsvis testa en simulering där inflations- och räntenivåerna höjs för att se vad detta skulle få för konsekvenser. Inflationen ändras endast för de närmaste två åren (2023–2024), där den nu antas ligga på 6 % årligen. Därefter går den tillbaka till samma nivå som i grundscenariot, dvs. 3 %. Räntan från grundscenariot höjs respektive år med 0,5 procentenheter, från att ligga runt 2,5 % årligen till ca 3 %.
Nedan visas den taxeutveckling som i grundscenariot innebar att ett nollresultat kunde hållas över tid. Efter gjorda förändringar i beräkningsförutsättningarna kommer samma taxeutveckling innebära att ett underskott på nästan 50 mkr kommer ha arbetats upp i slutet av 10-årsperioden. Att effekten blir så tydlig beror bland annat på kommunens höga investeringstakt och övergripande kostnadsnivå – inflation och ränta beräknas på stora belopp, vilket innebär att resultatet blir väldigt känsligt för förändringar i just inflations- och räntenivåerna.
Utan att gå in i detalj på hur stora höjningar som i detta scenario krävs för att göra ett nollresultat över tid står det klart att större höjningar är nödvändiga här jämfört med tidigare. Att de närmaste åren kräver höjningar på upp emot 20 % och i vissa fall ännu mer är något vi sett i flera av våra uppdrag. Det är tydligt att många VA-huvudmän har fått en ny verklighet med höjningar på helt andra nivåer än vad vi är vana vid.
Efter genomförda simuleringar känner kommunen att de har betydligt bättre koll på hur den långsiktiga taxeutvecklingen behöver se ut för att undvika att för stora under-/överskott arbetas upp. Kommunen har även en bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar ekonomin och på vilket sätt. T.ex. visar det första alternativa scenariot effekten av när i tiden olika investeringar genomförs – något som skulle kunna utnyttjas ur ett strategiskt perspektiv genom att planera framtida investeringar på ett sätt som möjliggör en så jämn taxeutveckling som möjligt.
Vi på VA Strategi hoppas att denna artikel visar hur viktigt det är att se över VA-verksamhetens ekonomi på längre sikt, och att ha ett bra verktyg för detta arbete. Om din organisation står inför en period med stora taxehöjningar är det viktigt att börja höja taxan i tid för att undvika att hamna efter och sedan behöva panikhöja taxan.
Vill du få tillgång till fler artiklar?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
