Logo VA Strategi

Gemensamhets­anläggningar för VA

Kommer du ihåg rättsfallet vi berättade om i augusti? Då hade en exploatör byggt ut en VA-anläggning i ett nytt område som sedan kopplats till kommunens VA-anläggning i en gemensam förbindelsepunkt. Tanken var att fastighets­ägarna skulle ta över VA-anläggningen i form av en gemensamhets­anläggning och därefter sköta drift och underhåll genom en samfällighets­förening. Problemet var att fastighetsägarna inte ville sköta anläggningen och menade att det var kommunens skyldighet att göra det. Efter en prövning i Mark- och miljödomstolen fick fastighets­ägarna rätt: kommunen var skyldig att ordna en allmän VA-anläggning i området (Vänersborgs Tingsrätt, Mål nr M 5295-20, 2021-01-04).

Nu har ett liknande fall prövats i mark- och miljööver­domstolen, vilket ger oss tydligare vägledning. Även i det här rättsfallet hade en exploatör ordnat VA-anläggning för ett nytt område, den här gången i Malmö kommun. I samband med utbyggnaden beslutades om verksamhets­område för området och den nya anläggningen anslöts till kommunens VA-anläggning genom en gemensam förbindelse­punkt. Fastighets­ägarna skötte anläggningen i över tio år, men vände sig sedan till Länsstyrelsen då de ansåg att kommunen borde ta över ansvaret för drift och underhåll. Både Länsstyrelsen och domstolen höll med fastighetsägarna om att det var kommunens ansvar att tillhandahålla vattentjänster i området och att det skulle göras genom en allmän VA-anläggning (Mark- och miljö­överdomstolen M-10104-20, 2021-08-27).

I båda dessa rättsfall har VA-anläggningar byggts av exploatörer i samband med att området har bebyggts. Tanken har varit att fastighetsägarna sedan ska ta över VA-anläggningen och sköta den i form av en gemensamhets­anläggning. I det första fallet vände sig fastighetsägarna direkt till Länsstyrelsen, eftersom de inte ville ta hand om anläggningen från första början. I det andra fallet skötte fastighetsägarna anläggningen i över 10 år innan de vände sig till Länsstyrelsen för att de inte längre ansåg att de hade möjlighet att fortsätta. Båda fallen slutade med att domstolen beslutade att det var kommunens skyldighet att ordna en allmän VA-anläggning.

Vi tolkar de här rättsfallen som att kommunens skyldighet att ordna en allmän VA-anläggning inte kan uppfyllas genom en ny gemensamhetsanläggning. Denna tolkning verkar även stämma överens med Va-nämndens tidigare uttalanden. Till exempel beslutade Va-nämnden i ett mål att kommunen inte kunde lägga över ansvaret på fastighetsägarna utan var skyldiga att ordna en allmän anläggning (BVa 49/12).

Befintliga anläggningar som ägs gemensamt

Är det då någon skillnad om anläggningen finns redan sedan tidigare? För att svara på det kan vi titta närmre på hur domstolarna har bedömt närhetskravet, och undantag från det, i sina domar. Med närhetskravet menar vi kravet på att förbindelsepunkt ska upprättas i fastighetens omedelbara närhet.

Va-nämnden har i flera beslut sagt att det är tillåtet att placera förbindelsepunkten längre bort om det finns en gemensamhets­anläggning (BVa 38/85, BVa 60/15). När flera fastigheter ansluts genom en gemensam förbindelse­punkt uppfylls inte närhetskravet för fastigheterna som delar förbindelsepunkt. I BVa 49/12 säger Va-nämnden uttryckligen att kommunen inte är skyldig att bygga ut en allmän anläggning om området i fråga “helt betjänas av en väl fungerande gemensam va-anläggning som ägs och drivs av fastighets­ägarna”. Det verkar också som att domstolen tar hänsyn till vad fastighetsägarna vill, dvs. om de vill driva en anläggning gemensamt eller inte.

Propositionen till vattentjänstlagen (Prop. 2005/06:78)

Varför är det då tillåtet att behålla befintliga gemensamhets­anläggningar inom verksamhets­området men inte att låta fastighetsägarna ordna en ny? För att förstå varför domstolen har dömt som den gjort går vi tillbaka till de förarbeten som gjordes inför vattentjänstlagen. Den viktigaste delen av förarbetena till vattentjänstlagen är propositionen, det vill säga det förslag som sedan ledde till att vattentjänst­lagen infördes. Domstolarna använder sig av förslaget när de tolkar lagen, eftersom det innehåller förklaringar och bakgrundsinformation.

En av utredningarna som låg till grund för propositionen hade ett förslag som innebar att kommunen skulle kunna besluta om att fastighetsägare gemensamt skulle ta ansvar för vattentjänster, till exempel genom en gemensamhets­anläggning. I propositionen dras dock slutsatsen att en sådan bestämmelse inte är lämplig, särskilt med tanke på att konflikter ofta uppstår mellan fastighetsägare, vilket försvårar eller till och med förhindrar att verksamheten och anläggningen kan skötas på ett bra sätt. Det står i propositionen att detta tyder på att kommunen inte kan uppfylla sina skyldigheter genom att låta fastighetsägarna ta hand om en gemensam anläggning, precis som domstolen har kommit fram till i beskrivna rättsfall.

Det framgår också av propositionen att ett av syftena med vattentjänstlagen är att skärpa kommunens skyldighet att tillhandahålla vattentjänster genom att kräva att kommunen äger eller har rättsligt bestämmande inflytande över anläggningarna. Tillgången till vattentjänster är viktig för samhället (ett primär­behov) och bör därför ordnas av kommunen när det rör sig om ett större sammanhang.

Det förekommer dock uttalanden i propositionen som talar för att det finns ett visst utrymme för att ha gemensamhets­anläggningar inkopplade inom verksamhets­området. Vi kan till exempel läsa att förbindelsepunkten får förläggas längre från fastigheten om det finns en gemensamhets­anläggning. Då kan alltså närhetsprincipen frångås. Likaså finns uttalanden om att kommunen ska fullgöra sitt ansvar genom en allmän anläggning om det finns ett behov och “fastighetsägarna inte själva kan enas om att man vill lösa va-frågorna på egen hand”.

Vi tolkar propositionen som att kommunen i huvudsak ska fullgöra sina skyldigheter genom att ordna en allmän VA-anläggning, men att det ändå finns vissa möjligheter att låta en gemensamhetsanläggning ingå i verksamhets­området.

Slutsats

Mark-och miljööverdomstolen anser att en kommun är skyldig att ordna en allmän VA-anläggning när fastighets­ägarna inte längre vill driva en gemensamhets­anläggning tillsammans. Dessutom har Mark- och miljö­domstolen tidigare dömt på samma sätt när det rörde sig om en anläggning som fastighets­ägarna inte ville ta över från början. Detta baseras på den skärpta skyldigheten att ordna en allmän anläggning enligt vattentjänstlagen.

Dock verkar det finnas ett visst utrymme för att låta gemensamhetsanläggningar ingå i verksamhetsområdet. Domstolen har i flera fall godkänt att förbindelsepunkten placeras längre bort om det finns en gemensamhets­anläggning och det finns uttalanden i förarbeten och annan praxis som också verkar tillåta gemensamhets­anläggningar i viss mån. Va-nämnden har, som nämndes ovan, sagt att detta bör gälla befintliga anläggningar som tas in i ett verksamhetsområde.

VA Strategi

Kontakt

Risåsgatan 16
413 07  GÖTEBORG
031-33 99 380
kontakt@vastrategi.seLinkedInYouTube
© VA Strategi 2021
VA Strategi Symbol