Det råder inga tvivel om att Sveriges kommuner står med ekonomisk slagsida inför det ökade investeringsbehovet för VA. De kommande årens investeringsbudget ska möta behovet av ökad beredskap för kris och klimatförändringar, förändrade miljökrav samt föråldrade anläggningar med akuta reinvesteringsbehov. Samtidigt har vi fortsatt ekonomiska osäkerheter vad det gäller kostnadsökningar och räntelägen. Det ekonomiska läget påverkar kommunpolitikernas prioriteringar inom den offentliga förvaltningen.
I bruset av ekonomisk obalans behöver VA-huvudmannen driva igenom sina taxehöjningar för att klara av den nödvändiga leveransen av vattentjänster. Vi ställer oss alla frågan om hur finansieringen av investeringsbehovet ska lösas i dessa osäkra tider.
Kommunen ska enligt vattentjänstlagen planera för hur vattentjänster ordnas utifrån ett långsiktigt perspektiv. VA-huvudmannens ekonomiska planering styrs bland annat av vattentjänstlagens krav på att det enbart är nödvändiga kostnader som får ligga till grund för avgiftsuttaget, men också av balanskravet i förhållande till generationsprincipen. Om VA-verksamheten går med överskott måste överskottet regleras och reglering görs normalt genom att låta verksamheten gå med underskott kommande år. I regel ska VA-huvudmannens resultat med över- eller underskott balansera inom en treårsperiod. Väsentliga överuttag som inte är förenliga med lagen kan innebära en återbetalningsskyldighet till VA-kollektivet. VA-huvudmannens ekonomi är komplicerad och den skiljer sig från hur en annan typ av företagsorganisation kan planera sin ekonomi.
Det är en tydlig trend om att investeringsvolymen ökar årligen. Investeringarna handlar både om utbyggnad av nya VA-anläggningar och ersättningsinvesteringar (reinvestering) i den befintliga anläggningen. I grafen nedan ser vi hur den totala investeringsutgiften per anslutning ökar i Sverige och hur fördelningen ser ut mellan nyinvesteringar och reinvesteringar. Staplarna visar den totala investeringsvolymen per anslutning för alla kommuner enligt vad som är rapporterat in till VASS.
Blickar vi bakåt i tiden gjordes stora satsningar för utbyggnad av VA-anläggningar under 50- , 60- och 70-talet med hjälp av statligt stöd. Vissa av dessa historiska investeringar påverkar inte VA-kollektivets ekonomi idag eftersom de hanterades på ett annat sätt än vad dagens redovisningsprinciper tillåter. Det finns även en del äldre VA-anläggningar som har en teknisk livslängd kvar, men är helt ekonomiskt avskrivna och inte heller dessa påverkar VA-kollektivets ekonomi idag. Det kan bero på att de antingen är direktavskrivna eller att de redovisats med en kortare ekonomisk livslängd i förhållande till den tekniska livslängden. Dagens redovisningsprinciper för anläggningsredovisning kräver att anläggningens tekniska och ekonomiska livslängd ska matcha.
VA-huvudmannen har historiskt klarat av att ekonomiskt hantera löpande drift- och underhållsbehov för äldre VA-anläggningar. Nu när det finns andra ekonomiska utmaningar som tummar på prioriteringsordningen, upplevs det inte alltid möjligt att belasta VA-kollektivet med taxehöjningar för att täcka både drift- och investeringsbehov. Sedan lång tid tillbaka har reinvesteringstakten varit låg i förhållande till behovet. Det har gått så långt i vissa kommuner att VA-huvudmannen känner en oro över att klara en säker leverans av vattentjänster.
Enligt LAV är det inte tillåtet att fondera investeringsmedel för reinvesteringar. Det kommer innebära att VA-huvudmännen behöver öka sin låneskuld samtidigt som ränteläget är högre än på många år. De senaste tre åren har internräntan för kommuner varit ca 1,25%. Enligt SKR föreslås internräntan vara 2,5% nästa år och Kommuninvest prognosticerade genomsnittsränta för år 2026 och 2027 ökar till 2,6% respektive 2,7%.
De högre räntorna innebär ökade kapitalkostnader som i sin tur leder till behovet av att höja avgifterna i VA-taxan. Årliga taxehöjningar kommer generera större intäkter, men ska fortfarande balansera med VA-huvudmannens årliga nödvändiga kostnader. En alltför stor taxehöjning ett enskilt år leder ofta till ett stort överuttag från VA-kollektivet som sedan måste justeras kommande treårsperiod. Här finns en viktig skillnad mot annan kommunal verksamhet vilken enligt kommunallagen ska återställa underskott inom en treårsperiod. Det betyder att annan kommunal verksamhet inte har krav på sig att återställa ett eventuellt överskott. För VA-verksamheten gäller balanskravet både över- och underskott.
Balanskravet kan leda till flera års variation av över- och underuttag som innebär att taxeutvecklingen blir ostabil med kraftiga höjningar ett år och kanske till och med en sänkning ett annat år. Det är ofta eftersträvansvärt att hålla taxejusteringarna förhållandevis jämna över tid. För att komma så nära en jämn taxeutveckling som möjligt krävs ett långsiktigt tänk och en ekonomisk plan. Här är vår erfarenhet att Sveriges VA-organisationer kommit olika långt och många planerar fortfarande taxejusteringar utifrån ett så kort perspektiv som ett år.
Baserat på resonemangen ovan kan vi konstatera att det är svårt för VA-huvudmannen att förhålla sig till det ekonomiska läget med gällande lagkrav. Vi vet likaså att bristen på långsiktig ekonomisk planering i VA-verksamheten kan vara en orsak till de utmaningar som nu upplevs som överraskande. Många kommuner behöver driva igenom rejäla taxehöjningar som ställer krav på förståelse hos styrande politiker. Tydlig kommunikation om taxehöjningar till beslutsfattare blir därför nödvändigt. Även VA-kollektivet behöver få information och framförhållning eftersom de förväntas betala högre avgifter i en rådande lågkonjunktur.
En långsiktig ekonomisk prognos är en av nycklarna till en bättre framförhållning och en mer transparent kommunikation mellan utförare och beslutsfattare. Prognosen bör redogöra för vilka ekonomiska åtgärder som är nödvändiga för en stabil och jämn taxeutveckling, men också för vad som krävs för en säker leverans av vattentjänster idag och i framtiden.
Har ni ett behov av stöd i ert arbete med långsiktig ekonomisk planering? Vi erbjuder både konsulttjänster och kurser i ämnet. I höst har vi planerat för två nya kurser med inriktning på VA-ekonomi. Välkommen!
Vill du få tillgång till fler artiklar?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
