Dagvattenfrågor är komplexa och flera olika lagar och regler är tillämpliga för just dagvattnet. Som kommun eller VA-huvudman kan det därför vara svårt att veta hur och i vilket skede var och en får agera. Därför följer vi med stort intresse den pågående utredningen om Vattenfrågor vid planläggning och byggande som Regeringen tillsatt. Ursprungligen skulle utredningen ha redovisats i juni, men tiden har nu förlängts till den 15 augusti 2023. En del av syftet med utredningen är att ge kommuner och VA-huvudmän tillräckliga verktyg för att kunna hantera dagvattenfrågor på ett hållbart sätt. I den här månadens artikel sammanfattar vi de delar som är mest intressanta ur VA-huvudmannens perspektiv.

Varför behövs en utredning?

Dagvattenfrågor har på senare tid blivit mer och mer aktuella, särskilt med tanke på ökad bebyggelse och risk för skyfall. I många kommuner har dagvattenanläggningarna redan idag svårt att klara av den ökade belastningen, och i andra kan det förväntas bli ett problem framöver. Stora mängder dagvatten som inte tas omhand på ett kontrollerat sätt kan orsaka översvämningar, vilket också kan leda till föroreningar i dricksvattentäkter och vattendrag. Ett annat perspektiv är att ändrade flödesvägar kan påverka möjligheten att bruka jordbruksmark när dräneringen inte räcker till.
På VA Strategi har vi arbetat med dagvattenfrågor i många olika kommuner och en fråga som ofta dyker upp är vilka möjligheter kommuner och VA-huvudmän har att ställa krav på åtgärder inom enskilda fastigheter. Utformningen av enskilda fastigheter kan påverka mängden dagvatten som belastar den allmänna anläggningen, både i positiv och negativ riktning. Kommunen har redan idag vissa möjligheter att i detaljplan reglera hur fastigheter får bebyggas, men när det gäller reglering av dagvattenflöden och dagvattenlösningar är möjligheterna begränsade.

Vilka alternativ till kravställande diskuteras idag?

Svenskt Vatten har i sitt pågående arbete med att ta fram ett nytt förslag till ABVA kopplat 21 § LAV till möjligheten att ställa vissa krav på fastighetsägare. Grundtanken är att begränsa hur stor mängd dagvatten som en fastighetsägare får släppa till den allmänna anläggningen. Det står inte helt klart om paragrafen kan användas på detta sätt och förslaget är ännu inte färdigt.
En annan lösning för att hantera en ökad mängd dagvatten är att dimensionera upp anläggningarna. Det kan dock ifrågasättas om det är rimligt att belasta VA-kollektivet med så stora kostnader, när det i många fall hade varit möjligt att i stället anordna dagvattenanläggningar inom kvartersmark.

21 § LAV 21 § En fastighetsägare får inte använda en allmän va-anläggning på ett sätt som innebär

1. att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet,
2. att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på va-anläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyldigheter enligt lag, annan författning eller avtal, eller
3. andra olägenheter för huvudmannen eller någon annan.

Utredning om krav på dagvattenanläggningar på enskilda fastigheter

Med denna problematik som bakgrund har utredningen bland annat fått i uppdrag att klarlägga vad som är kommunens respektive VA-huvudmannens ansvar i dagvattenfrågor. Dessutom ska utredningen diskutera om det är lämpligt att ge kommunen eller VA-huvudmannen rätt att ställa krav på enskilda fastighetsägare att ordna och underhålla dagvattenanläggningar - både för ny och befintlig bebyggelse. Utredningen ska ta särskild hänsyn till att förslagen ska vara rättssäkra i förhållande till enskilda fastighetsägare och till risken att medlemmarna i ett VA-kollektiv kan komma att få olika villkor för att få nyttja den allmänna va-anläggningen. Med det menas att det finns en risk att det blir svårt att se till att de krav som ställs är rättvisa och då uppstår en risk att fastighetsägare får olika villkor att använda den allmänna anläggningen. Förslag till ny lagstiftning måste därför ta hänsyn till dessa risker så att ny reglering blir tydlig och rättvis.

Övriga frågor i utredningen

Den övriga utredningen ska behandla frågor som inte har direkt koppling till dagvatten, men ändå är intressanta för VA-verksamheten och samarbetet med andra delar av kommunen. Till exempel utreds kommunens möjlighet att ställa krav på hushållning av vatten i detaljplan och bestämmelser om miljökvalitetsnormer i plan- och bygglagen.

Avslutande kommentar

Vi på VA Strategi tycker att det är bra att dessa frågor utreds och väntar med spänning på resultatet. En större tydlighet i vilka krav som får ställas behövs när det gäller dagvattenfrågor, inte minst med tanke på de stora investeringar och utmaningar vi står inför i Sverige.