Fastigheterna i ett VA-kollektiv kan se väldigt olika ut men ofta är småhusfastigheter den vanligaste kategorin. Vattentjänstlagen ställer krav på en fördelning av VA-verksamhetens kostnader som är skälig och rättvis. I rättstillämpningen har detta kommit att innebära att kostnaderna i huvudsak ska fördelas utifrån den nytta en fastighet har av tillgången till vattentjänsterna. En välbalanserad taxa klarar att upprätthålla denna princip inte bara för småhusfastigheterna utan även i förhållande till fastigheter med flerbostadshus och verksamhetslokaler med mera. VA Strategi har själva tagit fram ett nyckeltal som baseras på VASS (Svenskt Vattens VA-statistiksystem). Vi använder nyckeltalet för att kunna värdera hur fördelningen i en specifik taxa ser ut med fokus på nytta och kostnad. I artikeln presenterar vi också en uppdaterad sammanställning av vårt nyckeltal för 2023 för 289 svenska kommuner.
För att uppfylla vattentjänstlagens krav på en skälig och rättvis fördelning behöver en anläggningstaxa ha balans mellan de avgiftsparametrar som har koppling till kostnader och de som har koppling till fastighetens nytta av att få tillgång till vattentjänsterna. Taxans konstruktion behöver ge förutsättningar för en rättvis fördelning mellan olika typer av anslutningar såsom villor, flerbostadshus, kontor och småindustrier. Artikeln i vårt nyhetsbrev i mars 2021 handlade om två olika angreppssätt för att bedöma den balansen.
Utöver att titta på balansen i taxan för att stämma av mot vattentjänstlagens krav kan den balansen också användas för att se de ekonomiska effekterna av förändringar som görs. Om kommunen till exempel höjer bostadsenhetsavgiften lite mer än övriga avgiftsparametrar – vad händer då? Tillhör du en kommun där placeringen i den årliga topplistan över billigast VA-avgifter i landet uppmärksammas? Genom att också titta på balansen i taxan kan sådana jämförelser ges fler dimensioner än ett ensidigt fokus på höga placeringar.
VA Strategi har som sagt tagit fram ett nyckeltal som ger en annan ingång till bedömningen av anläggningstaxan än den klassiska jämförelsen av hur höga avgifterna är i förhållande till andra kommuner. Nyckeltalet är ett mått på förhållandet mellan anläggningsavgiften för Typhus A, en villa, och Typhus B, ett flerbostadshus.
De flesta svenska kommuner rapporterar in uppgifter från sina VA-taxor till Svenskt Vatten varje år. Med hjälp av denna statistik har vi på VA Strategi sedan 2021 räknat ut förhållandet mellan de två jämförelsefastigheterna typhus A och B. Typhus A är en 800 m2 stor fastighet bebyggd med ett enbostadshus. Typhus B är en fastighet som är lika stor sett till tomten (800 m2) men den är bebyggd med ett flerbostadshus som rymmer 15 lägenheter. Båda fastigheterna har tillgång till samtliga vattentjänster; vatten, spillvatten och dagvattentjänsterna.
Förhållandet räknas fram genom att vi ställer avgiften för typhus B i relation till avgiften för typhus A. Talet beskriver hur många gånger högre anläggningsavgiften är för typhus B är jämfört med typhus A. Hur högt eller lågt talet blir styrs av hur hög eller låg bostadsenhetsavgiften är jämfört med övriga avgifter. I förklaringen förutsätter vi att kommunen följer Svenskt Vattens taxeförslag (P96 eller P120). Har kommunen en egen taxekonstruktion ger talet ändå en indikation på hur stor hänsyn som taxan och fördelningen tar till nyttan. Ett flerfamiljshus bör debiteras högre avgift för den större objektiva nytta som de 15 bostäderna får av VA-anslutningen jämfört med ett enbostadshus där en familj bor. Det innebär att nyckeltalet åtminstone bör vara större än 1 men exakt hur högt är svårt att säga (ett nyckeltal på 1 innebär att anläggningsavgiften är samma för de båda typhusen).
Nyckeltalet används i VA Strategis taxeuppdrag och är en uppskattad utgångspunkt när vi diskuterar analyser och simuleringar från VA S Ansluta. Ändras nyckeltalet av föreslagen förändring av anläggningstaxan? Varför? Vad är egentligen en rimlig skillnad mellan Typhus A och B? Varför ser det olika ut i olika kommuner?
En taxa där avgiftsskillnaden mellan Typhus A och Typhus B är väldigt liten, och nyckeltalet därmed lågt, kan antyda en ambition att kommunen ska vara ”näringslivsvänlig”. Alltså, en medveten strategi att skapa låga anläggningsavgifter för olika verksamheter för att öka nyetablering i kommunen. Vi på VA Strategi har stött på den här typen av tankar och argument många gånger. I den andra änden av skalan finns de taxor som har stora skillnader mellan Typhus A och B, d.v.s. ett högt nyckeltal. Ett mycket högt nyckeltal skulle kunna skapa orättvisa åt andra hållet genom att ägare av flerbostadshus och verksamheter belastas orimligt hårt.
En ny sammanställning av landets VA-taxor har efterfrågats och vi kan nu presentera en sådan. Hur har då nyckeltalet förändrats de senaste åren? Vi har gjort en ny beräkning med de uppgifter som rapporterats in till Svenskt Vattens statistik för 2023 (VASS). Vi kan se att det fortfarande är ganska stora skillnader mellan Sveriges kommuner (jämfört med sammanställningen 2021). Även om antalet kommuner med de allra högsta och lägsta värdena blivit något färre så syns bara marginella skillnader i snitt. Vi kan konstatera att:
Om din kommuns nyckeltal ligger markant lägre eller högre än normalspannet 2,5–3,5 kan det finnas anledning att fundera över varför och ifall det finns behov av förändring. Ett avvikande nyckeltal antyder att konstruktionen av taxan eller fördelningen mellan avgiftsparametrarna sticker ut. Om det finns förhållanden i den enskilda kommunen som avviker mycket från det normala kan det motivera en sådan avvikelse men det är viktigt att förstå orsaken och tanken bakom taxans konstruktion.
Vill du prata mer taxa – hör av dig eller anmäl dig till någon av våra kurser!
Vill du få tillgång till fler artiklar?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
