Logo VA Strategi

Hur påverkas VA-taxan av prisökningar och minskad exploatering?

Det är dyrt att ordna VA-ledningar och andra VA-system. Priserna ökar dessutom snabbare nu än vad vi sett på länge på grund av inflation, höjda räntor och annat som händer i världen. Vilken effekt får prisökningar på avgifterna i VA-taxan och vilka andra aspekter påverkar?

Senare år har haft oväntad effekt på avgifterna och VA-kollektivets resultat. Vi har till exempel sett rubbningar i kommunernas normala mönster när det gäller vattenförbrukning. Vissa kommuner har sett en ovanligt stor ökning under pandemiåren, medan andra har sett en tydligt minskad förbrukning. Utebliven jobbpendling, turism och andra resor har tydligt synts när vattenmätare lästs av, ibland med ett ekonomiskt underskott som resultat och ibland ett ekonomiskt överskott.

Att dessa förändringar påverkar brukningsavgifterna är tydligt, men i vilken grad och hur påverkas anläggningsavgifterna?

Grundläggande när vi räknar fram avgifterna till taxan är det beräkningsunderlag som används. När det kommer till anläggningsavgifterna är det i många fall en svår uppgift att få fram ett tillförlitligt underlag. Anläggningsavgifterna ska ju täcka kostnaderna för framtida utbyggnader, och hur ska vi veta hur framtiden kommer att se ut?

På senare tid har vi i våra projekt haft många diskussioner kring vad det kostar att anlägga en uppsättning servisledningar, vilket visar på svårigheten att ta fram beräkningsunderlag. De summor vi fått levererade till oss varierar från att en vanlig villaservis i en kommun normalt kostar 50 000 kr och i en annan 160 000 kr. Vad beror den stora skillnaden på och vad är det som påverkar kostnaderna mest? Är det om organisationen köper in externa entreprenörer i stället för att ha ett eget anläggningsteam? Är det vilka kostnadsdelar som tas med i kalkylen? Är det kommunens markförutsättningar? Eller är det bristen på särredovisning och uppföljning som gör det svårt att få en tydlig bild av vad det faktiskt kostar?

Den stora variationen i vad det kostar att ordna en uppsättning servisledningar i olika VA-organisationer är ett exempel som visat oss att det finns behov av mer uppföljning och särredovisning.

För att återgå till problematiken med de prisökningar vi ser i samhället har vi nu ytterligare en stor utmaning för VA-Sverige. De kalkyler som tagits fram kan behöva räknas upp. Hur kommer prisökningarna påverka kommunens kostnadstäckning för utbyggnad och hur mycket kommer anläggningsavgifterna behöva höjas? Nedan beskriver vi hur en prisökning påverkar anläggningsavgifterna och kostnadstäckningsgraden.

Exempel 1

I ett första exempel visar vi här hur en ökning i utbyggnadskostnaderna påverkar behovet av att höja avgiftsnivåerna i anläggningstaxan. Vi har utgått från en kommun som med gällande taxa precis uppnår full kostnadstäckning (100 %), men där vi sedan har gjort antagandet att de totala utbyggnadskostnaderna ökar med 20 %.

Vi har använt vårt beräkningsverktyg VA S Ansluta för att simulera fram nya avgifter som gör att anläggningstaxan i det här exemplet kommer tillbaka upp till full kostnadstäckning:

Utgångsläge

I utgångsläget har kommunen avgiftsnivåer som beräknas precis täcka kostnaderna för kommande utbyggnad, vilka har uppskattats till drygt 84 mkr.

Höjda utbyggnadskostnader

När de totala utbyggnadskostnaderna höjs med 20 % sjunker alltså den totala kostnadstäckningen från 100 % till drygt 83 %. För att anläggningstaxan ska ge full kostnadstäckning i detta läge behöver avgifterna, precis som kostnaderna, höjas med 20 %. Vad skulle detta kräva för avgiftsnivåer? Om vi önskar behålla samma balans mellan avgiftsparametrarna, och därmed höjer alla parametrar lika mycket procentuellt sätt, blir de nya avgifterna enligt följande:

Med de nya högre avgifterna beräknas kommunen få in tillräckligt med intäkter från planerad utbyggnad. Intäkterna matchar återigen de kalkylerade kostnaderna.

Exempel 2

Något annat som påverkar beräkningen av anläggningsavgifter är vad som ska byggas. Vi förklarar med ett exempel.

Vi utgår från samma kommun som i Exempel 1. Denna kommun är expansiv och har haft mycket förtätning i befintliga verksamhetsområden på senare år. Många vill bygga på attraktiva adresser och tillgängliga ytor får ge plats för höga hus och många lägenheter och lokaler. Det planeras för helt nya kvarter och VA-huvudmannen behöver dels öka upp kapaciteten i befintliga system, dels bygga nya distributionsledningar och upprätta förbindelsepunkter till de nya fastigheterna. Trots höga investeringsutgifter innebär den här typen av exploatering att anläggningsavgifterna kan hållas relativt låga. Att bygga på höjden gör att det är många som är med och delar på kostnaderna (åtminstone om kommunens taxa följer Svenskt Vattens förslag till taxekonstruktion där bostadsenhetsavgiften utgör en viktig del).

Vad händer om kommunen nu ställs inför en ny förändrad framtid där exploatörerna inte längre kan eller vågar fortsätta investera i ny bebyggelse? Vad händer om projekt avbryts, skjuts fram eller drar ut på tiden? Avbryts projekt i ett tidigt skede kanske de inte påverkar VA-enheten så mycket, men om exploateringen redan är i gång och VA-systemen håller på att ordnas kan det få stora konsekvenser.

Vi föreställer oss att utgångsläget är detsamma som i exempel 1. Här består beräkningsunderlaget av drygt 200 fastigheter som förväntas anslutas till den allmänna anläggningen inom de närmast kommande åren. Dessa fastigheter förväntas bebyggas med totalt drygt 2 300 bostadsenheter. Med detta beräkningsunderlag, som består av ett väldigt stort antal bostadsenheter, vad händer om omfattningen på den verkliga byggnationen blir mindre än vad vi räknat med?

Även här har vi använt vårt beräkningsverktyg VA S Ansluta. Vi har testat att se vad som händer med den totala kostnadstäckningen om byggnationen minskar med 30 % (dvs. med ca 60 fastigheter och 700 bostadsenheter):

Den minskade byggnationen innebär att de totala intäkterna beräknas sjunka med nästan 30 mkr, vilket ger en kostnadstäckningsgrad på 67 %. Vi förutsätter här att utbyggnadskostnaderna är oförändrade, men om de skulle sjunka blir effekten såklart inte lika tydlig (beroende på hur mycket de sjunker).

För att komma tillbaka upp till full kostnadstäckning behöver avgiftsparametrarna i anläggningstaxan höjas med nästan 50 %, vilket skulle innebära följande avgiftsnivåer:

Slutsats

I denna artikel visar vi effekten av två förändrade förutsättningar var för sig genom simuleringar med VA S Ansluta. Från våra exempel ser vi att det inte bara är kostnaderna som påverkar avgiftsnivån, utan anläggningsavgifterna påverkas också starkt av minskad exploatering. Kanske blir det både dyrare att bygga och färre som är med och delar på kostnaderna framöver? Lägger vi ihop båda förändringarna får vi dubbel negativ effekt och avgifterna kommer behöva höjas en hel del för att uppnå full kostnadstäckning för utbyggnaden.

Hur stor påverkan olika förändringar får beror på flera olika parametrar. Om exploateringstakten sänks, med konsekvensen att betydligt färre bostadsenheter ansluts, får storleken på just bostadsenhetsavgiften en tydlig påverkan på kostnadstäckningen. En hög bostadsenhetsavgift i relation till övriga avgiftsparametrar skulle i en sådan situation sänka täckningsgraden relativt mycket. Samtidigt kanske en minskad exploatering innebär att utbyggnadskostnaderna sänks, vilket skulle få en positiv effekt på kostnadstäckningen. Dock är det inte givet att kostnaderna minskar, åtminstone inte i samma takt som intäkterna. Exploatören kanske styckar större tomter och bygger mer på bredden än på höjden. Detta skulle innebära att huvudmannen fortfarande har en mer eller mindre lika stor anläggning att bygga ut.

Oavsett hur stor påverkan olika förändringar får kommer det framöver bli allt viktigare att hänga med i svängningarna och ligga steget före i den ekonomiska planeringen. För att inte riskera att anläggningsavgifterna hamnar kraftigt på efterkälken behöver arbetet med att följa upp kostnader och ta fram prognoser för framtiden växlas upp. Ingen vill att avgifterna höjs med 20–30% från ett år till ett annat. Se till att se över era förutsättningar och era kalkyler för framtida utbyggnad årligen så kan ni skapa en jämnare taxeutveckling.

För din info finns VA S Ansluta att köpa som licensprodukt. Anlitar ni oss som konsulter för ett taxeprojekt får ni tillgång till verktyget inom ramen för uppdraget.

VA Strategi

Kontakt

Risåsgatan 16
413 07  GÖTEBORG
031-33 99 380
kontakt@vastrategi.seLinkedInYouTube
© VA Strategi 2022
VA Strategi Symbol