I denna tabell summeras intäkterna som beräknas komma in från fastigheterna i beräkningsunderlaget med de simulerade avgifterna. Dessa intäkter ställs mot summan av kostnaderna för kommande utbyggnad, vilka angetts i fliken ”Investeringsutgifter”. Jämförelsen mellan intäkter och kostnader resulterar i antingen ett över- eller underskott samt en motsvarande kostnadstäckningsgrad, vilken ger ett svar på hur stor andel av utbyggnadskostnaderna som de simulerade anläggningsavgifterna täcker.
Denna graf visar hur fastigheterna i beräkningsunderlaget påverkas av de simulerade avgifterna. Mer specifikt visas antalet fastigheter som faller inom intervallen för olika stora avgiftssänkningar eller -höjningar. I bilden nedan visas bland annat att 13 fastigheter faller inom intervallet för ”6-10 % höjning”, vilket innebär att 13 av fastigheterna i underlaget, med de simulerade avgifterna, hade fått betala en anläggningsavgift som är 6-10 % högre än den avgift de hade fått betala med gällande taxa.
Liksom grafen ovan visar även denna tabell en analys av avgiftsförändringen. Denna tabell visar dock inte avgiftsförändringen för fastigheterna som ingår i beräkningsunderlaget, utan för de exempelfastigheter som angetts i fliken ”Jämförelseobjekt”.
Denna tabell erbjuder en mer detaljerad analys av avgiftsförändringen. Eftersom det i tabellen finns information om de olika jämförelseobjektens tomtyta, antal bostadsenheter och vattentjänster, är det möjligt att analysera vilka typer av fastigheter som får vilken typ av avgiftsförändring. Bilden nedan är ett bra exempel. I simuleringen från vilken bilden är hämtad har bostadsenhetsavgiften höjts klart mer än övriga avgiftsparametrar, vilket resulterar i att jämförelseobjekten med flest bostadsenheter också får de största avgiftshöjningarna.
Denna tabell visar hur mycket varje enskild avgiftsparameter höjts eller sänkts i simuleringen jämfört med motsvarande avgiftsnivå i gällande taxa. Förändringen visas i både kronor och procent.
Denna tabell jämför avgiften som ett typhus A hade fått betala med de simulerade avgifterna med den avgift ett typhus B hade fått betala. Kvoten ”Avgift typhus B / Avgift typhus A” visar hur många gånger större avgiften för ett typhus B är jämfört med ett typhus A, vilken sedan kan jämföras med genomsnittet bland Sveriges kommuner (baserat på statistik från VASS).
Eftersom den enda skillnaden i beräkning av anläggningsavgiften för ett typhus A och ett typhus B är att typhus B betalar 14st fler bostadsenhetsavgifter, kan denna tabell anses analysera storleken på bostadsenhetsavgiften i relation till övriga parametrar. Ju högre värde på kvoten ”Avgift typhus B / Avgift typhus A”, desto högre är bostadsenhetsavgiften i relation till övriga parametrar, och tvärtom.
Det ska poängteras att varken vattentjänstlagen eller praxis säger något om hur förhållandet mellan avgiften för typhus A och B bör se ut. Statistik från VASS visar dock att ungefär hälften av Sveriges kommuner ligger inom spannet 2,5–3,5, vilket skulle kunna användas som ett riktmärke vid simuleringen av nya avgifter.
Denna graf analyserar balansen mellan anläggningstaxans kostnads- och nyttoparametrar. Från P120 framgår att vissa av avgiftsparametrarna i anläggningstaxan är att se som relaterade till kostnaden huvudmannen har för att förse en fastighet med allmänt VA, medan andra avgiftsparametrar istället kan anses vara kopplade till nyttan fastigheten får av sin anslutning. Följande fördelning kan göras:
Genom att kategorisera anläggningstaxans avgiftsparametrar enligt ovan kan balansen mellan kostnads- och nyttoparametrarna analyseras. I denna graf analyseras fördelningen för ett typhus A.
Även om det från varken vattentjänstlagen eller praxis framgår hur en exakt fördelning av kostnads- och nyttoparametrar bör se ut, är det tydligt att VA-taxan bör ta hänsyn till både kostnad och nytta. Framför allt nyttobegreppet är något domstolen lagt stor vikt vid. Frågan kring VA-nyttan togs upp på 80-talet i Högsta domstolen1, där domstolen uttryckte att ”VA-avgifterna i princip ska bestämmas med hänsyn till den huvudsakliga nytta som varje enskild fastighet har av den allmänna VA-anläggningen…”.
Med bakgrund av detta bör du när du simulerar de nya avgifterna säkerställa att kostnadsparametrarnas andel av anläggningsavgiften för typhus A inte blir alltför övervägande.
I denna tabell visas den simulerade tomtyteavgiften för Annan fastighet och avgiften för Allmän platsmark. Dessa avgifter simuleras inte på samma sätt som avgifterna för bostadskategorin i tabellen längst upp till vänster i denna flik, det vill säga genom att manuellt höja och sänka de olika avgifterna. Istället används ett beräkningssätt där avgiften för Annan fastighet respektive Allmän platsmark blir ett resultat av dels det underlag som angetts i fliken ”Annan fastighet & Allmän plats”, dels de avgifter som simuleras fram för bostadskategorin i denna flik.
Tomtyteavgiften för Annan fastighet räknas fram genom att ta den bostadsenhetsavgift de olika exempelfastigheterna i fliken ”Annan fastighet & Allmän plats” hade fått betala med de simulerade avgifterna om de tillhört bostadskategorin, och sedan omvandla denna bostadsenhetsavgift till en avgift per m2 tomtyta. Denna avgift per m2 tomtyta läggs sedan på den simulerade tomtyteavgiften för bostadskategorin. Detta beräkningssätt innebär att den simulerade tomtyteavgiften för Annan fastighet kommer ändras så fort antingen bostadsenhets- eller tomtyteavgiften för bostadskategorin justeras i simuleringen.
Avgiften för Allmän platsmark räknas fram genom att ta den Dg-avgift som fastigheterna i de olika exempelområdena som angetts i fliken ”Annan fastighet & Allmän plats” hade fått betala med de simulerade avgifterna, och sedan omvandla denna till en avgift per m2 allmän platsmark baserat på de yt-uppgifter som angetts för de olika exempelområdena. Detta beräkningssätt innebär att den simulerade avgiften för Allmän plats kommer ändras så fort tomtyteavgiften för bostadskategorin justeras i simuleringen (eftersom den enda avgiftsparameten i anläggningstaxan som i P120 är kopplad till vattentjänsten Dg är just tomtyteavgiften).
I denna tabell analyseras den tomtytebegränsning som de simulerade avgifterna resulterar i för olika typer av villafastigheter.
I P120 finns en regel som innebär att tomtyteavgiften inte får bli för stor i förhållande till övriga avgiftsparametrar. Mer specifikt får tomtyteavgiften inte utgöra mer än hälften av den totala anläggningsavgiften för en fastighet i bostadskategorin. Det innebär att huvudmannen ibland inte har möjlighet att debitera tomtyteavgift för en fastighets totala tomtyta, utan endast för en begränsad yta:
| Servisavgift + Förbindelsepunktsavgift + Bostadsenhetsavgift | = | Maximal debiterbar tomtyta (m2) |
| Tomtyteavgift |
De första två raderna i tabellen visar vad tomtytebegränsningen blir för olika villafastigheter med de simulerade avgifterna beroende på vilken eller vilka vattentjänster fastigheterna har. Därefter följer en analys av vad tomtytebegränsningen får för konsekvenser dels avgiftsmässigt mellan två olika stora villafastigheter, dels kostnadsmässigt för huvudmannen.
Huvudtanken bakom tomtyteavgiften är att den ska spegla kostnaden för att bygga ut det lokala nätet inom ett område, det vill säga dra ledningar förbi fastigheterna i området. Med detta som utgångspunkt bör en större fastighet som kräver fler meter ledning betala en högre tomtyteavgift än en mindre fastighet, eftersom huvudmannen generellt behöver dra fler meter ledning förbi den större fastigheten och därmed har en högre kostnad förknippad med denna. Hur stor avgiftsskillnaden blir mellan två olika stora fastigheter är en konsekvens av storleken på tomtyteavgiften i relation till övriga avgiftsparametrar, eftersom detta avgör vilken tomtyta som maximalt får debiteras för en viss fastighet.
I exemplet nedan resulterar de simulerade avgifterna i en tomtytebegränsning för en villafastighet med alla vattentjänster på 2 868 m2. En villafastighet som är just 2 868 m2 stor hade med de simulerade avgifterna fått betala en anläggningsavgift på 278 800 kr. Detta att jämföra med ett typhus A (med en tomtyta på 800 m2) som med samma simulerade avgifter hade fått betala en anläggningsavgift på 178 280 kr, vilket är drygt 100 000 kr lägre.
Frågan som då kan ställas är om en avgiftsskillnad på ca 100 000 kr är rimlig för dessa två olika stora villafastigheter, allt annat lika. För att undersöka denna fråga jämför vi avgiftsskillnaden med den kostnadsskillnad huvudmannen hade haft för att dra ledningar förbi de två fastigheterna. I denna jämförelse antas fastigheterna ligga bredvid varandra längs en väg och vara kvadratiska i sin utformning (så att en lika stor andel av respektive fastighet ligger längs vägen, vilket är där huvudmannen lägger distributionsledningarna). I detta exempel hade dessa antaganden resulterat i att huvudmannen behöver dra 54 meter ledning förbi den större villafastigheten, och 28 meter förbi typhus A.
Baserat på den genomsnittliga kostnaden per meter distributionsledning som angetts för de olika utbyggnadsområdena i fliken ”Områden” omvandlas dessa 54 respektive 28 meter ledning till en viss kostnad. Skillnaden i kostnaderna mellan de två olika fastigheterna är det som visas i tabellens sista rad.
I detta exempel är kostnadsskillnaden mellan fastigheterna drygt 187 000 kr, vilket är betydligt mer än motsvarande avgiftsskillnad. Ur ett kostnadsperspektiv bör således avgiftsskillnaden på ca 100 000 kr kunna motiveras – huvudmannen har helt enkelt så pass mycket högre kostnader för att dra ledningar förbi de olika stora fastigheterna att en relativt stor avgiftsskillnad är motiverad.
Utöver de analyser som sker i realtid under själva simuleringen finns ytterligare analyser tillgängliga i Pivot-format i ett antal avslutande flikar. Pivot-analyserna kan delas in i två kategorier:
De olika Pivot-analyserna kan anpassas efter det du är mest intresserad av att jämföra genom att använda filtreringsfunktionen längst till vänster i flikarna. Filtrering sker genom att Ctrl+klicka på det område eller de områden du vill lägga till/ta bort från analysen. Till exempel, om du i underlaget har inkluderat förtätning och skulle vilja se hur en analys påverkas utan någon förtätning inräknad kan du filtrera bort förtätningen. Genom att göra detta får du en analys endast för de olika utbyggnadsområdena.
